EU Renovation Wave gör informationshantering till en framgångsfaktor för ombyggnad och renovering

Byggnader har hamnat i blickfånget för Europeiska unionens klimat-, energi- och investeringspolitik. EU-initiativet Renovation Wave syftar till att påskynda energirenoveringar och byggande med låga koldioxidutsläpp. Ombyggnad och renovering är dock inte bara en byggteknisk utmaning, utan höjer även värdet på informationshantering till en ny nivå.

Enligt Europeiska kommissionen står byggnader för cirka 40 % av energianvändningen och genererar 36 % av EU:s växthusgasutsläpp. Utan renovering och ombyggnad kan Europa varken nå sina klimatmål eller minska sitt beroende av importerad energi.

Vad är EU:s renoveringsvåg?

Renoveringsvågen startades för att möta klimat- och energipåverkan från Europas befintliga fastighetsbestånd och är ett flaggskeppsinitiativ inom EU:s gröna giv (Green Deal). Målet med programmet är att renovera 35 miljoner byggnader fram till år 2030:

• Fördubbla den årliga takten för energirenoveringar fram till år 2030.

• Minska byggnaders energianvändning och utsläpp.

• Förbättra byggnaders energieffektivitet, inomhusluft och anpassningsförmåga.

• Stärka sysselsättningen och investeringarna i hela byggsektorns värdekedja.

Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) utgör befintliga byggnader den största outnyttjade potentialen för att minska utsläppen. Detta gäller även i länder där byggnadernas prestanda redan är hög.

Energirenoveringar av byggnader pågår kontinuerligt, men takten är mycket långsam: nästan 75 % av det befintliga byggnadsbeståndet är energieffektivt bristfälligt. Över 85 % av dagens byggnader kommer dock sannolikt fortfarande att användas år 2050.

Ombyggnad kräver stora mängder information

Målet med renoverings- och ombyggnadsprojekt är att:

• förbättra energieffektiviteten

• förnya installationer och byggnadsteknik

• förbättra dokumentation och livscykelinformation

• följa nationella och EU-gemensamma rapporteringskrav.

Målen för renoveringsprojekt är ambitiösa, men projekten inleds ofta med bristfälliga eller opålitliga ingångsdata. Ritningar kan vara inaktuella, tekniska system saknar dokumentation och tidigare ändringsarbeten har noterats bristfälligt”, reflekterar Rasmus Vainio, landschef på SokoPro.

Renoveringsprojekt är dock starkt beroende av exakt utförandeinformation, det vill säga as-built-data, strukturerad dokumentation av iakttagelser och ändringar samt kontinuerlig uppdatering i takt med att förhållandena utvecklas. Tydlig spårbarhet är också viktig för framtida drift och lagefterlevnad.

Av denna anledning är ombyggnad inte bara en byggteknisk utmaning, utan i hög grad även en informationshanteringsutmaning”, säger Vainio.

Varför ombyggnad förändrar dokumentationskraven

Renoveringsprojekt ställs inför allt fler krav gällande:

• rapportering av energieffektivitet

• klimatredovisningar och -deklarationer

• dokumentation för finansiering och bidrag

• krav på långsiktig fastighetsförvaltning och underhåll.

Tillförlitlig byggnadsinformation är en förutsättning för att skala upp renoveringstakten och mäta effekterna. Med andra ord beror en framgångsrik ombyggnad inte bara på det praktiska genomförandet, utan på strukturerad, tillgänglig och verifierbar information.

För entreprenad- och konsultföretag samt fastighetsägare för renoveringsvågen med sig flera utmaningar.

Projekten riktas allt oftare mot befintliga byggnader i stället för nybyggnation, samtidigt som dokumentationskvaliteten blir allt viktigare. Dessutom har livscykelinformationens betydelse ökat avsevärt och samarbetet mellan bygg- och fastighetsförvaltningen har stärkts”, berättar Rasmus Vainio.

Sammanfattningsvis är EU:s renoveringsvåg inte ett tillfälligt program, utan speglar en permanent förändring i hur Europa Bygger, renoverar och förvaltar sina byggnader. För den nordiska byggsektorn är renovering och ombyggnad inte längre en marginaliserad nisch, utan håller på att bli en central projekttyp där informationskvalitet är en avgörande framgångsfaktor.

När byggande möter framtiden

Även om nordiska byggnader i allmänhet är mer energieffektiva än EU-genomsnittet finns det i regionen också ett stort antal fastigheter byggda mellan 1950- och 1980-talen som nu är i behov av grundläggande renovering. Skärpta nationella klimat- och energikrav samt det kalla nordiska klimatet – där energieffektivitet är särskilt viktigt – ställer också sina egna krav.

Nedan finns några exempel på renoveringsinsatser som är i linje med EU:s och nationella mål:

Finland: Djupgående renoveringar av äldre flerbostadshus

Finland främjar aktivt energieffektiva renoveringar, särskilt av flerbostadshus byggda på 1960- och 1970-talen. ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet) stöder renoveringsprojekt som förbättrar energieffektiviteten och tillgängligheten i det befintliga byggnadsbeståndet.

Sverige: Renovering av bostadsområden i Miljonprogrammet

Omfattande renoveringar av efterkrigstidens bostadshus pågår i olika delar av Sverige. I Stockholm renoveras stora delar av Miljonprogrammets fastigheter som byggdes mellan 1965 och 1975. Fokus ligger på energieffektivitet, inomhusmiljö och långsiktig fastighetsprestanda.

Danmark: Energirenovering av offentliga byggnader

Danmark har prioriterat djupgående renoveringar av skolor, sjukhus och kommunala byggnader. Kommunala energirenoveringsprogram som stöds av Energistyrelsen syftar till att minska energianvändningen i offentliga byggnader.

Norge: Förbättringar av befintliga byggnader och digital dokumentation

Även om Norge inte är medlem i EU följer landet EU:s energipolitik via EÖS-avtalet.

Källor

● Europeiska kommissionen – Renoveringsvågen (The Renovation Wave)

https://energy.ec.europa.eu/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/renovation-wave_en

● Europeiska miljöbyrån (EEA) – Byggnader och byggande (Buildings and construction)

https://www.eea.europa.eu/en/topics/in-depth/buildings-and-construction